Skip Navigation LinksSvensk-kultur

Vi fokuserar mycket av utbildningen på att prata om svensk kultur och svenska företeelser.

Här nedan är ett urval av de olika svenska traditioner som barnen kan få lära sig om och arbeta med.

(För att hitta svenska grupper och våra olika tillställningar i Tornto kan du tex följa den här länken)

Nyår

Nyår firas i Sverige vanligen natten mellan 31 december och 1 januari och tolvslaget betraktas som övergången från det gamla året till det nya. Strax före tolvslaget reciteras Alfred Tennysons Nyårsklockan på Sollidenscenen på Skansen, något som gjorts sedan 1895 och detta har sänts i radio och senare i TV. Andra TV-program förknippade med nyår är Grevinnan och betjänten som sänds på kvällen 31 december, Ivanhoe som sänds på eftermiddagen 1 januari och backhoppning i Garmisch-Partenkirchen.Nyårsfirandet är fest och glam. Man slår på stort, dricker mousserande drycker och bränner av fyrverkerier. Om julaftonen firas stilla och familjevis, är nyårsfirandet det motsatta. Fyrverkerier kräver rent allmänt egentligen polistillstånd, men vid tillfällen när man kan förvänta sig fyrverkerier (t ex nyår, påsk och valborgsmässoafton) behövs vanligtvis inget tillstånd, såvida det inte innebär risk för skada eller utgör en avsevärd störning. Smällare är numera förbjudna i Sverige.


Trettonhelgen

Trettondagen infaller den trettonde dagen efter juldagen dvs den 6 januari. Trettondagen är den kyrkliga avslutningen. Dagen firas som minne av de tre vise männens ankomst till krubban. I bl a Sverige har trettondagen kommit att ersättas av tjugondedagen.

Tjugondedagen

Tjugondedag jul eller tjugondag Knut infaller den 13 januari, tjugo dagar efter jul, och räknas i Sverige, Finland och delar av Norge som julens sista dag. Talesätt: Tjugondag Knut dansas julen ut. Dagen kallas tjugondag Knut därför att Knut har namnsdag denna dag.
I övriga delar av världen är julen slut i och med trettondedag jul.


Alla hjärtans dag

Alla hjärtans dag firas den 14 februari och är en komersiell tradition som får mer och mer uppmärksamhet. Vanligt att man ger ett kort, en blomma eller någon annat fint till någon man tycker om.

Fettisdagen

Fettisdagen (uttalas fett-tisdagen), är tisdagen efter fastlagssöndagen och den sista dagen före den kristna fastan; dagen mellan blåmåndagen, tidigare ibland även kallad bullmåndagen, och askonsdagen. Att det är sista dagen innan påskfastan har givit upphov till traditionen att denna dag, och ursprungligen bara denna dag, äta semlor, även kallade fastlagsbullar eller fettisdagsbullar. Eftersom dessa bullar gjordes av vetemjöl (vitt mjöl) kallas denna dag också "Vita tisdagen".

semla.jpg
 

Påskhelgen

Inom kristendomen är påsken den största högtiden under det kristna kyrkoåret.
Påskdagen infaller sedan år 325 alltid första söndagen efter första fullmånen efter vårdagjämningen.
Den kristna kyrkan firar påsken till minne av Jesu död och uppståndelse, ett firande som sedan 300-talet är utsträckt till en hel vecka (stilla veckan) med palmsöndag, skärtorsdag, långfredag och påskdag. Den viktigaste gudstjänsten är av tradition påsknattens, då också dop eller doplöftesförnyelse kan äga rum.
I folktron var skärtorsdagen den dag påskkäringarna for till Blåkulla. Nuförtiden är det den dag barnen klär ut sig till påskkärringar och påskgubbar och delar ut egenhändigt ritade påskkort. I gengäld får de oftast en peng eller lite godis. På långfredagen hötidlighålls minnet av Jesu död på korset. På påskafton var fastan äntligen över. Stämningen blev lättare och man fick börja äta igen. Speciellt i Västsverige firas påskafton med eldar och smällare, ursprungligen för att skrämma häxorna på väg hem från blåkulla. Påskdagen firas till minnet av Jesu uppståndelse. Det är en glädjens dag. Annandag påsk markerar slutet på påskhögtiden.

Valborgsmässoafton

Valborgsmässoafton, sista april eller vardagligt valborg är en årlig högtid som firas 30 april. Traditionen grundar sig på den Heliga Valborgs kult mot häxtro och onda andar, som uppstod speciellt efter hennes död 779. I Sverige firas helgen genom att bränna bål och på vissa platser med fyrverkerier och smällare. Särskilt i studentstäder som Uppsala och Lund, är traditionerna kring valborgsmässoafton och första maj starka. Vårtal, vårsånger och mösspåtagning.

Första maj

Första maj är arbetarrörelsens högtidsdag, som firas sedan 1890 med demonstrationer och tal runt om i landet. Ursprungligen var syftet med demonstrationerna att verka för åtta timmars arbetsdag. I Sverige blev första maj allmän helgdag 1939, långt efter att åttatimmars arbetsdag införts.


Kristi Himmelfärdsdag

Kristi himmelsfärds dag är en kyrklig högtidsdag, och en helgdag i vår almanacka.
Den firas som den dag då Jesus enligt Bibeln lämnade jorden och fördes upp till himlen. Den infaller 39 dagar (40:e dagen) efter påskdagen.
I våra dagar är Kristi Himmelfärdsdagen inte särskilt kyrklig. Eftersom den alltid infaller på en torsdag ger den många möjlighet till lite extra ledighet genom att ta ledigt på fredage, en klämdag.
Det finns inte några särskilda traditioner, man är fri att använda tiden till det man vill.

Pingst

Pingst, kristen högtid som firar att den helige Ande blev utgjuten över apostlarna i Jerusalem (Apg. 2:1-13). Pingstdagen infaller 10 dagar efter Kristi himmelsfärds dag.
Ordet pingst härstammar från det grekiska ordet pentekoste, vilket betyder den femtionde. Den femtionde syftar på att 50 dagar förflutit sedan påsk. Pingsten betecknas ofta som "kyrkans födelsedag", eftersom det var nu som Jesu lärjungar började att organisera en församling och missionera. I kyrkoåret innebär pingsten påsktidens avslutning.
Precis som vid påsk firas även en judisk högtid samtidigt. Den judiska högtiden Shavuot firar minnet av att Gud gav judarna de tio budorden på Sinai berg.
Pingsten är en stor mathelg. Utrymme finns för både högtidsmat och picknick i det gröna. Maten är lätt och bekväm, gärna lax, buffe eller vårprimörer.
Många firar sin bröllopsdag på pingstafton, ett givet festtillfälle om det är jämna år, även om datum inte stämmer.

Mors dag

Mors dag är en högtid som uppmärksammar moderskapets mödor och firar minnet av ens moder, men är även en kommersiell högtid som i Sverige inträffar den sista söndagen i maj.
Dagen är ingen allmän flaggdag men flaggning är vanligt förekommande.
Vi firar mor med kaffe på sängen, tårta, egenhändigt ritade kort och kanske en liten gåva.

Nationaldagen

Nationaldagen firas till minne av att Sveriges konung 6 juni 1809 undertecknade den regeringsform som ligger till grund för vår tids grundlagar. Det skedde (med avsikt?) samma dag (6 juni 1523 ) som Gustav Vasa tillsattes som Sveriges kung. Även den nuvarande regeringsformen är undertecknad 6 juni 1974. Firandet sker över hela Sverige med diverse aktiviteter, i ungefär samma utsträckning som i vårt västra grannland Danmark, men inte lika entusiastiskt som i vårt västra grannland Norge. Nationaldagen är sedan 2005 helgdag.

 

Midsommar

Midsommar firas sedan urminnes tider. Midsommar firas traditionellt med att man reser en så kallad midsommarstång, en lövad och blomprydd stång eller påle med en kransförsedd tvärslå. Man bildar ringar och dansar kring stången, medan man sjunger de kända lekvisorna. Midsommarstången är ursprungligen en fallossymbol för fruktsamheten, och kom troligen till Sverige från Tyskland på 1300-talet eller 1400-talet. Den kallas även majstång, vilket kommer av det åldriga ordet 'maja' som betyder löva. Att ha en blomsterkrans i håret är vanligt under midsommar, främst bland barn och kvinnor, men även bland män. Man kan binda dem med björkris eller ståltråd som bas och sedan fylla på med blad och blommor. Vill man ta reda på vem som skulle komma att bli ens tillkommande så var midsommar en lämplig tid för det. En trevlig sed att få veta det och som många fortfarande provar men kanhända inte tar på fullt samma allvar som förr. Det är att plocka sju olika sorters blommor och lägga under huvudkudden på midsommarnatten. Enligt gammal folktro kan ens tillkommande dyka upp i drömmen.

midsommar.jpg
Midsommarafton infaller i Sverige sedan 1953 alltid på den fredag som ingår i perioden 19-25 juni. Midsommarafton är inte allmän helgdag i Sverige, men i banklagen m.fl. lagar jämställs den, liksom julafton, nyårsafton och påskafton, med allmän helgdag.
Midsommardagen är allmän flaggdag i Sverige.

Allhelgonahelgen

Allhelgonahelgen är höstens enda helg och infaller första lördagen mellan 31 oktober och 6 november. Den första november har i den svenska almanackan namnet Allhelgonadagen. Detta är för de flesta en helg att minnas bortgångna nära och kära med gravsmyckningstid och på alla sveriges kyrkogårdar flammar ljuslyktor.
Denna helg har en lång historia i vår svenska tradition, om än inte alltid officiell. Allt utearbete skulle vara klart före denna dag, som betraktades som inledning till vintern.
På senare tid har helgen förknippats med Halloween, framför allt bland barn och ungdomar. Barnen klär ut sig, går runt och ställer sin fråga "bus eller godis?". Oftast bjuds barnen på godis eller en liten peng.

Gustav Adolfsdagen

Denna dag firas den 6 november till minne av vår hjältekonung Gustav II Adolf som stupade i slaget vid L�tzen 1632. Denna dag säljs det speciella Gustav Adolfbakelser, en bakelse bestående av marsipan eller sockerkaka som pryds av kungens bild gjuten i choklad.

Mårtensgås

Mårtensgås (äv. Mårten) är en skånsk högtid där man äter gås på Mårtensafton.
Mårtensgås infaller den 11 november och mårtensafton den 10 november.
På en klassisk gåsamiddag äter man svartsoppa som förrätt, därefter gåsen, och till sist skånsk 'eblakaga' som efterrätt.

Advent

Advent kommer av latinets "adventus" (ankomst), och "advenio" (anlända). Advent är perioden mellan fjärde söndagen före jul fram till julafton, och den inleder kyrkoåret. Detta är en av alla förberedelser inför julen och har så varit sedan 400-talet.
Enligth tradition tar man fram adventsstakarna och tänder ett ljus varje söndag fram till jul. Att sätta upp julstjärnor och elljusstakar har också blivit vanligt.
Till barnen görs eller köps det adventskalendrar eller som de vardagligt kallas; julkalendrar.
Advent innebär också den ickereligiösa nedräkningen till julafton, med juklappsinköp, julskyltning, glögg och annat.

Lucia

Lucia firas den 13 december och är en tämligen svensk företeelse som spridit sig från Västergötland till hela Sverige och även delar av Finland. Redan under medeltiden finns uppgifter om firandet av julfastans ingång. Traditionen levde vidare in i 1600- och 1700-talets bondesamhälle. Det moderna lucia vi firar idag firas mest på daghem, i skolor och på arbetsplatser. Oftast väljs en Lucia ut, som får ljuskrans i håret, ljus i handen, fotsida vit klänning, samt rött sidenband (som sägs symbolisera Lucias helgondöd). Till detta ett helt led av tärnor, även de klädda i vit skrud, oftast med glitter i håret och ljus i handen. Pojkarna kläs ut till stjärngossar eller pepparkaksgubbar. Det finns många vackra Luciasånger, bl a Sankta Lucia, Natten går tunga fjät och Staffan Stalledräng.


Julhelgen

Jul är en uråldrig tradition som har flera olika ursprung. Dels finns den förkristna julen, som i Sverige fanns innan kristendomens intåg, dels den kristna julen, som nog är den de flesta svenskar idag förknippar med julen. Idag firas den dock av de flesta på sekulärt vis, med få eller inga religiösa inslag.
I det sekulära svenska samhället firas jul under hela adventstiden med julaftonen som höjdpunkt och anses avslutad på juldagen. Jul har blivit den största sekulära högtiden över hela världen. Här ingår kommersialismen, julstressen, julskyltning som startar redan i november, julkalendrar, Julkalendern på TV, Julkalendern i radio, julmusik, julgran, julmat med julskinka och lutfisk, julbord, glögg, julsprit, julöl, julkort med speciella julfrimärken, jultidningar, julklappar, jultomtar, julstädning, Kalle Anka och hans vänner samt Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton på TV, julyra, julneuroser etc. Det har sagts om julen att det är den tiden på året då svenskarna bryr sig om de släktingar de ignorerar resten av året och skuldsätter sig för att köpa saker till andra som dessa aldrig önskat sig eller ens behöver.
Jul är i Sverige en familjehögtid och firas vanligtvis med familj och vänner. Inför julhögtiden pyntas fönster med ljusstakar och julgranen placeras i rummet. På julaftonen, den 24 december, kommer tomten och delar ut julklappar åt barnen.