|
Så svenskt
Nyår
Nyår firas i Sverige vanligen natten mellan 31 december och 1
januari och tolvslaget betraktas som övergången från det gamla
året till det nya. Strax före tolvslaget reciteras Alfred
Tennysons Nyårsklockan på Sollidenscenen på Skansen, något som
gjorts sedan 1895 och detta har sänts i radio och senare i TV.
Andra TV-program förknippade med nyår är Grevinnan och betjänten
som sänds på kvällen 31 december, Ivanhoe som sänds på
eftermiddagen 1 januari och backhoppning i
Garmisch-Partenkirchen.Nyårsfirandet är fest och glam. Man slår
på stort, dricker mousserande drycker och bränner av
fyrverkerier. Om julaftonen firas stilla och familjevis, är
nyårsfirandet det motsatta. Fyrverkerier kräver rent allmänt
egentligen polistillstånd, men vid tillfällen när man kan
förvänta sig fyrverkerier (t ex nyår, påsk och
valborgsmässoafton) behövs vanligtvis inget tillstånd, såvida
det inte innebär risk för skada eller utgör en avsevärd störning.
Smällare är numera förbjudna i Sverige.
Trettonhelgen
Trettondagen infaller den trettonde dagen efter juldagen dvs den
6 januari. Trettondagen är den kyrkliga avslutningen. Dagen
firas som minne av de tre vise männens ankomst till krubban. I
bl a Sverige har trettondagen kommit att ersättas av
tjugondedagen.
Tjugondedagen
Tjugondedag jul eller tjugondag Knut infaller den 13 januari,
tjugo dagar efter jul, och räknas i Sverige, Finland och delar
av Norge som julens sista dag. Talesätt: Tjugondag Knut dansas
julen ut. Dagen kallas tjugondag Knut därför att Knut har
namnsdag denna dag.
I övriga delar av världen är julen slut i och med trettondedag
jul.
Alla hjärtans
Alla hjärtans dag firas den 14 februari och är en komersiell
tradition som får mer och mer uppmärksamhet. Vanligt att man ger
ett kort, en blomma eller någon annat fint till någon man tycker
om.
Fettisdagen
Fettisdagen (uttalas fett-tisdagen), är tisdagen efter
fastlagssöndagen och den sista dagen före den kristna fastan;
dagen mellan blåmåndagen, tidigare ibland även kallad
bullmåndagen, och askonsdagen. Att det är sista dagen innan
påskfastan har givit upphov till traditionen att denna dag, och
ursprungligen bara denna dag, äta semlor, även kallade
fastlagsbullar eller fettisdagsbullar. Eftersom dessa bullar
gjordes av vetemjöl (vitt mjöl) kallas denna dag också "Vita
tisdagen".
Påskhelgen
Inom kristendomen är påsken den största högtiden under det
kristna kyrkoåret.
Påskdagen infaller sedan år 325 alltid första söndagen efter
första fullmånen efter vårdagjämningen.
Den kristna kyrkan firar påsken till minne av Jesu död och
uppståndelse, ett firande som sedan 300-talet är utsträckt till
en hel vecka (stilla veckan) med palmsöndag, skärtorsdag,
långfredag och påskdag. Den viktigaste gudstjänsten är av
tradition påsknattens, då också dop eller doplöftesförnyelse kan
äga rum.
I folktron var skärtorsdagen den dag påskkäringarna for till
Blåkulla. Nuförtiden är det den dag barnen klär ut sig till
påskkärringar och påskgubbar och delar ut egenhändigt ritade
påskkort. I gengäld får de oftast en peng eller lite godis. På
långfredagen hötidlighålls minnet av Jesu död på korset. På
påskafton var fastan äntligen över. Stämningen blev lättare och
man fick börja äta igen. Speciellt i Västsverige firas påskafton
med eldar och smällare, ursprungligen för att skrämma häxorna på
väg hem från blåkulla. Påskdagen firas till minnet av Jesu
uppståndelse. Det är en glädjens dag. Annandag påsk markerar
slutet på påskhögtiden.
Valborgsmässoafton
Valborgsmässoafton, sista april eller vardagligt valborg är en
årlig högtid som firas 30 april. Traditionen grundar sig på den
Heliga Valborgs kult mot häxtro och onda andar, som uppstod
speciellt efter hennes död 779. I Sverige firas helgen genom att
bränna bål och på vissa platser med fyrverkerier och smällare.
Särskilt i studentstäder som Uppsala och Lund, är traditionerna
kring valborgsmässoafton och första maj starka. Vårtal,
vårsånger och mösspåtagning.
Första maj
Första maj är arbetarrörelsens högtidsdag, som firas sedan 1890
med demonstrationer och tal runt om i landet. Ursprungligen var
syftet med demonstrationerna att verka för åtta timmars
arbetsdag. I Sverige blev första maj allmän helgdag 1939, långt
efter att åttatimmars arbetsdag införts.
Kristi Himmelfärdsdag
Kristi himmelsfärds dag är en kyrklig högtidsdag, och en helgdag
i vår almanacka.
Den firas som den dag då Jesus enligt Bibeln lämnade jorden och
fördes upp till himlen. Den infaller 39 dagar (40:e dagen) efter
påskdagen.
I våra dagar är Kristi Himmelfärdsdagen inte särskilt kyrklig.
Eftersom den alltid infaller på en torsdag ger den många
möjlighet till lite extra ledighet genom att ta ledigt på
fredage, en klämdag.
Det finns inte några särskilda traditioner, man är fri att
använda tiden till det man vill.
Pingst
Pingst, kristen högtid som firar att den helige Ande blev
utgjuten över apostlarna i Jerusalem (Apg. 2:1-13). Pingstdagen
infaller 10 dagar efter Kristi himmelsfärds dag.
Ordet pingst härstammar från det grekiska ordet pentekoste,
vilket betyder den femtionde. Den femtionde syftar på att 50
dagar förflutit sedan påsk. Pingsten betecknas ofta som "kyrkans
födelsedag", eftersom det var nu som Jesu lärjungar började att
organisera en församling och missionera. I kyrkoåret innebär
pingsten påsktidens avslutning.
Precis som vid påsk firas även en judisk högtid samtidigt. Den
judiska högtiden Shavuot firar minnet av att Gud gav judarna de
tio budorden på Sinai berg.
Pingsten är en stor mathelg. Utrymme finns för både högtidsmat
och picknick i det gröna. Maten är lätt och bekväm, gärna lax,
buffe eller vårprimörer.
Många firar sin bröllopsdag på pingstafton, ett givet
festtillfälle om det är jämna år, även om datum inte stämmer.
Mors dag
Mors dag är en högtid som uppmärksammar moderskapets mödor och
firar minnet av ens moder, men är även en kommersiell högtid som
i Sverige inträffar den sista söndagen i maj.
Dagen är ingen allmän flaggdag men flaggning är vanligt
förekommande.
Vi firar mor med kaffe på sängen, tårta, egenhändigt ritade kort
och kanske en liten gåva.
Nationaldagen
Nationaldagen firas till minne av att Sveriges konung 6 juni
1809 undertecknade den regeringsform som ligger till grund för
vår tids grundlagar. Det skedde (med avsikt?) samma dag (6 juni
1523 ) som Gustav Vasa tillsattes som Sveriges kung. Även den
nuvarande regeringsformen är undertecknad 6 juni 1974. Firandet
sker över hela Sverige med diverse aktiviteter, i ungefär samma
utsträckning som i vårt västra grannland Danmark, men inte lika
entusiastiskt som i vårt västra grannland Norge.
Nationaldagen är sedan 2005 helgdag.
Midsommar
Midsommar firas sedan urminnes tider. Midsommar firas
traditionellt med att man reser en så kallad midsommarstång, en
lövad och blomprydd stång eller påle med en kransförsedd tvärslå.
Man bildar ringar och dansar kring stången, medan man sjunger de
kända lekvisorna. Midsommarstången är ursprungligen en
fallossymbol för fruktsamheten, och kom troligen till Sverige
från Tyskland på 1300-talet eller 1400-talet. Den kallas även
majstång, vilket kommer av det åldriga ordet 'maja' som betyder
löva. Att ha en blomsterkrans i håret är vanligt under midsommar,
främst bland barn och kvinnor, men även bland män. Man kan binda
dem med björkris eller ståltråd som bas och sedan fylla på med
blad och blommor. Vill man ta reda på vem som skulle komma att
bli ens tillkommande så var midsommar en lämplig tid för det. En
trevlig sed att få veta det och som många fortfarande provar men
kanhända inte tar på fullt samma allvar som förr. Det är att
plocka sju olika sorters blommor och lägga under huvudkudden på
midsommarnatten. Enligt gammal folktro kan ens tillkommande dyka
upp i drömmen.
Midsommarafton infaller i Sverige sedan 1953 alltid på den
fredag som ingår i perioden 19-25 juni. Midsommarafton är inte
allmän helgdag i Sverige, men i banklagen m.fl. lagar jämställs
den, liksom julafton, nyårsafton och påskafton, med allmän
helgdag.
Midsommardagen är allmän flaggdag i Sverige.
Allhelgonahelgen
Allhelgonahelgen är höstens enda helg och infaller första
lördagen mellan 31 oktober och 6 november. Den första november
har i den svenska almanackan namnet Allhelgonadagen. Detta är
för de flesta en helg att minnas bortgångna nära och kära med
gravsmyckningstid och på alla sveriges kyrkogårdar flammar
ljuslyktor.
Denna helg har en lång historia i vår svenska tradition, om än
inte alltid officiell. Allt utearbete skulle vara klart före
denna dag, som betraktades som inledning till vintern.
På senare tid har helgen förknippats med Halloween, framför allt
bland barn och ungdomar. Barnen klär ut sig, går runt och
ställer sin fråga "bus eller godis?". Oftast bjuds barnen på
godis eller en liten peng.
Gustav Adolfsdagen
Denna dag firas den 6 november till minne av vår hjältekonung
Gustav II Adolf som stupade i slaget vid L�tzen 1632. Denna dag
säljs det speciella Gustav Adolfbakelser, en bakelse bestående
av marsipan eller sockerkaka som pryds av kungens bild gjuten i
choklad.
Mårtensgås
Mårtensgås (äv. Mårten) är en skånsk högtid där man äter gås på
Mårtensafton.
Mårtensgås infaller den 11 november och mårtensafton den 10
november.
På en klassisk gåsamiddag äter man svartsoppa som förrätt,
därefter gåsen, och till sist skånsk 'eblakaga' som efterrätt.
Advent
Advent kommer av latinets "adventus" (ankomst), och "advenio"
(anlända). Advent är perioden mellan fjärde söndagen före jul
fram till julafton, och den inleder kyrkoåret. Detta är en av
alla förberedelser inför julen och har så varit sedan 400-talet.
Enligth tradition tar man fram adventsstakarna och tänder ett
ljus varje söndag fram till jul. Att sätta upp julstjärnor och
elljusstakar har också blivit vanligt.
Till barnen görs eller köps det adventskalendrar eller som de
vardagligt kallas; julkalendrar.
Advent innebär också den ickereligiösa nedräkningen till
julafton, med juklappsinköp, julskyltning, glögg och annat.
Lucia
Lucia firas den 13 december och är en tämligen svensk företeelse
som spridit sig från Västergötland till hela Sverige och även
delar av Finland. Redan under medeltiden finns uppgifter om
firandet av julfastans ingång. Traditionen levde vidare in i
1600- och 1700-talets bondesamhälle. Det moderna lucia vi firar
idag firas mest på daghem, i skolor och på arbetsplatser. Oftast
väljs en Lucia ut, som får ljuskrans i håret, ljus i handen,
fotsida vit klänning, samt rött sidenband (som sägs symbolisera
Lucias helgondöd). Till detta ett helt led av tärnor, även de
klädda i vit skrud, oftast med glitter i håret och ljus i
handen. Pojkarna kläs ut till stjärngossar eller
pepparkaksgubbar. Det finns många vackra Luciasånger, bl a
Sankta Lucia, Natten går tunga fjät och Staffan Stalledräng.
Julhelgen
Jul är en uråldrig tradition som har flera olika ursprung. Dels
finns den förkristna julen, som i Sverige fanns innan
kristendomens intåg, dels den kristna julen, som nog är den de
flesta svenskar idag förknippar med julen. Idag firas den dock
av de flesta på sekulärt vis, med få eller inga religiösa
inslag.
I det sekulära svenska samhället firas jul under hela
adventstiden med julaftonen som höjdpunkt och anses avslutad på
juldagen. Jul har blivit den största sekulära högtiden över hela
världen. Här ingår kommersialismen, julstressen, julskyltning
som startar redan i november, julkalendrar, Julkalendern på TV,
Julkalendern i radio, julmusik, julgran, julmat med julskinka
och lutfisk, julbord, glögg, julsprit, julöl, julkort med
speciella julfrimärken, jultidningar, julklappar, jultomtar,
julstädning, Kalle Anka och hans vänner samt Sagan om
Karl-Bertil Jonssons julafton på TV, julyra, julneuroser etc.
Det har sagts om julen att det är den tiden på året då
svenskarna bryr sig om de släktingar de ignorerar resten av året
och skuldsätter sig för att köpa saker till andra som dessa
aldrig önskat sig eller ens behöver.
Jul är i Sverige en familjehögtid och firas vanligtvis med
familj och vänner. Inför julhögtiden pyntas fönster med
ljusstakar och julgranen placeras i rummet. På julaftonen, den
24 december, kommer tomten och delar ut julklappar åt barnen. |
